Are we made to be moody bitches?

Vi måste prata om premenstruellt syndrom

PMS står för premenstruellt syndrom. Det är ett samlingsbegrepp för de psykiska och fysiska symtom som uppträder cirka en vecka före menstruation. Så många som 95% av alla kvinnor i fertil ålder upplever någon form av PMS-symtom. För att det ska klassas som PMS krävs det dock att man har minst ett psykiskt och ett fysiskt symtom, och att dessa uppträder regelbundet.

Att lida av PMS kan vara alldeles förfärligt. Det beskrivs ofta som en känslomässig berg-och dalbana där man kastas mellan förtvivlan och raseri samtidigt som man kan uppleva fysiska symtom i form av trötthet, huvudvärk, ömmande bröst och en känsla av uppsvälldhet. Det är inte heller ovanligt att hamna i konflikt med partnern eller familjen under denna period.

Som med många kvinnorelaterade sjukdomar har forskning gällande PMS inte prioriterats. Men vi vet trots allt betydligt mer om det idag än vad vi gjorde förr i tiden. Redan 400 år före kristus trodde egypterna  att kvinnor periodvis blev irritabla, gråtmilda, oroliga och nedstämda på grund av att deras livmoder vandrade runt i kroppen.  Detta fenomen blev känt under namnet hysteri, vilket betyder livmoder på grekiska (hysteria). Kvinnan behandlades med illaluktande substanser för att få livmodern att vandra tillbaka till rätt plats. Hysteri och gick att finna i diagnosmanualen över psykiska tillstånd ända fram till 1980.

PMDS – PREMENSTRUELLT DYSFORISKT SYNDROM

Kvinnor plågas av PMS i olika utsträckning. Den svårare varianten av PMS kallas Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) och har relativt nyligen kommit att klassas som en psykisk sjukdom enligt DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders).

Den svåra formen av PMS drabbar 3-5% av alla kvinnor som har mens. Vid PDMS är det de psykiska symtomen som är värst. För att diagnosen ska kunna ställas krävs att symtomen är så svåra att de leder till kraftigt nedsatt förmåga att hantera det dagliga livet. Många gånger är symtomen så svåra att de liknar en depression eller ångestsjukdom. Skillnaden är att vid PMDS försvinner besvären nästan omedelbart efter att mensen startat. Det uppskattas att ungefär 10 % av svenska kvinnor i fertil ålder önskar någon slags behandling för besvären. Kognitiv beteendeterapi, individuellt eller i grupp, samt farmakologisk behandling med antidepressiva (SSRI) i låg dos, har visats ha effekt.

Kritik riktad mot diagnosen PMDS

Men PMDS debut i diagnosmanualen för psykiska tillstånd har inte varit helt okomplicerad. Kritikerna varnar för överdiagnosticering och medikalisering av ett tillstånd som är ett naturligt resultat av kvinnans biologi och som tidigare ansetts helt normalt. De misstänker att diagnosen kommit till i försäljningssyfte. Vidare varnar de för att diagnosen kan befästa och förstärka synen på kvinnans biologi som avvikande.  Andra hävdar motsatsen, att PMDS är så vanligt förekommande att den  klassas som en folksjukdom. De menar att det är på tiden att den erkänns och forskas på så att kvinnor slipper lida i tysthet.

Moody bitches

Psykiatrikern Julie Holland, författare till den omtalade boken Moody bitches är minst sagt skeptisk mot att, som hon uttrycker det: ”diagnosticera kvinnans naturliga känslighet”. Hon pekar på den övermedicinering som pågår i västvärlden där en fjärdedel av alla amerikanska kvinnor medicinerar med psykofarmaka för att jämna ut känslomässiga variationer.  Enligt Holland har känslomässighet historiskt sett betraktats som en svaghet och ett kvinnligt drag, något som både förstärks och vidmakthålls  genom sjukliggörandet och medikaliseringen av kvinnor med pms. Holland uttrycker det såhär:

”Being sensitive, caring deeply, and occasionally being acutely dissatisfied, is a natural source of power for women..”

”Our lives are not straight lines, and our moods aren’t either..”

Hon sammanfattar det hela genom att betona att vi alla är både känslomässiga och logiska mänskliga varelser. Vi behöver erkänna och omfamna vår allsidighet, lära oss leva med våra humörsvängningar och våga vara vårt lynniga jag. Vår känslighet är ett viktigt redskap som vi behöver lära oss hantera, inte medicinera bort.

Diagnos eller inte? Det är jobbigt!

Så vart lämnar detta oss? Är PMS en diagnos eller vårt naturliga tillstånd? Kanske spelar det mindre roll. En sak som är klar är att kvinnor påverkas av sin menstruella cykel och de hormoner som är i omlopp och våra premenstruella besvär bör tas på allvar utan att därför medikaliseras i onödan. Det är viktigt att få kunskap om PMS redan i ung ålder för att undvika övermedicinering av såväl p-piller som psykofarmaka. Plågas man av svåra PMS-besvär bör psykologisk behandling vara första steget för att lära sig hantera sin känslighet och kunna använda den som det skarpa verktyg det faktiskt är.

Franzén Psykologi rekommenderar nedanstående appar för information och kunskap om menstruation

P-tracker hjälper dig att hålla koll på din menstruationscykel vilket gör dig bättre förberedd på eventuella PMS-besvär. Där kan du också registrera vanliga PMS-symtom.

Hormonology är en helt fantastisk app som dagligen ger dig ett hormon-horoskop baserat på var du befinner dig i din menscykel och vilka hormoner som är i omlopp.

För dig som vill fördjupa dig i ämnet rekommenderas nedanstående läsning

Moody Bitches av Julie Holland

PMS-poeten

”Jag gråter jag lipar jag blir någon ny, PMS skapar ångest och huvudbry”

”Denna månad fåglar kvittra, vissa dagar extra bittra”

”Trots PMS är jag din tjej, du ska fan krama mig”

Känner du igen dig i ovanstående sinnesstämning? Prova att låta PMS-poeten skapa dig en personlig dikt baserad på dina PMS-symtom! Här kan du också göra ett självskattningstest för att ta reda på din grad av PMS-besvär.