Tystnadsplikt

Så fungerar tystnadsplikten vid psykologisk behandling

För att psykologisk behandling ska vara effektiv är det viktigt att du har förtroende för din
psykolog. Psykologer har tystnadsplikt och arbetar under Socialstyrelsen. Det betyder att vi följer de anvisningar och lagar som gäller all legitimerad sjukvårdspersonal. Tystnadsplikt betyder att ingen inom vården får lämna ut uppgifter om dig utan att du godkänt det. Tystnadsplikten gäller all personal som man möter i vården. Oavsett om det är inom offentlig eller privat vård eller om det är psykologer, sjuksköterskor eller administrativ personal. Tolkar och översättare som arbetar på uppdrag inom hälso- och sjukvården har också tystnadsplikt.

Det är bara de som vårdar dig som klient som får prata med varandra om ditt hälsotillstånd eller personliga förhållanden. Det innebär att din psykolog får diskutera din behandling med en kollega enbart om de båda är inblandade i din vård. Patientjournaler omfattas också av sekretess. De enda som får läsa en patientjournal är de som vårdar patienten journalen gäller.  Det spelar ingen roll om journalen finns i en dator eller om den är skriven på papper.

Den som bryter mot tystnadsplikten kan dömas i domstol men också bli av med sin legitimation.

Vad gäller för barn och unga?

För barn och unga under 18 år gäller att vårdnadshavare i regel har rätt att ta del av sitt barns vård och veta vad som står i journalen. Men barn och unga som är under 18 år kan ha rätt att själva avgöra om vårdpersonalen får lämna ut uppgifter och till vem. Det betyder att vårdnadshavare eller någon annan närstående inte alltid har rätt att få veta vad barnet berättat för vårdpersonal eller vad som står i journalen.Det finns alltså inte någon särskild åldergräns för när barnet får bestämma själv utan det får avgöras från person till person.

Sekretess och tystnadsplikt vid psykologisk behandling online

Undantag från tystnadsplikten

Även om sekretessen och tystnadsplikten är omfattande kan sekretessen brytas under vissa omständligheter, utan att du som klient ger sitt medgivande. Det är viktigt att känna till dessa undantag. Det gäller till exempel om

  • en domstol, åklagar-, polis-, kronofogde- eller skattemyndighet begär att få veta om en viss person vistas på en vårdinrättning
  • Socialstyrelsens råd för rättsliga, sociala och medicinska frågor behöver uppgifterna för sin verksamhet
  • Transportstyrelsen behöver uppgifterna för att pröva någons lämplighet att ha körkort, traktorkort eller taxiförarlegitimation
  • uppgifterna behövs när det ska prövas om en student ska stängas av från högskoleutbildning
  • uppgifterna behövs för en rättsmedicinsk undersökning.
  • Om en person misstänks för brott som är så allvarligt att det ger minst ett års fängelse har vårdpersonal rätt att bryta mot tystnadsplikten genom att göra en polisanmälan om brottet och svara på frågor från polis och åklagare. Exempel på sådana brott är mord, våldtäkt och grov misshandel. Det finns också vissa trafikbrott med lägre straffskala, till exempel rattfylleri som vårdpersonal har rätt att anmäla.
  • Nödsituation. Sekretessbestämmelserna får inte leda till att människors liv eller hälsa äventyras. För att förhindra detta kan man bli tvungen att lämna ut sekretesskyddade uppgifter. I sådana situationer är det enligt 14 kap. 4 § brottsbalken straffritt att bryta sekretessen.”
<span>%d</span> bloggare gillar detta: