Missnöjsamhet

Psykolog online hjälper dig att bli mer tillfredsställd med livet

Att ständigt vara missnöjd

Nej, det är inte en psykiatrisk diagnos men en företeelse med stor spridning i västvärlden. Många är ständigt missnöjda, trots att de har ett bra liv.  Nyheterna rapporterar om den ena humanitära katastrofen efter den andra. Och visst ger det oss en tankeställare. För en stund är vi smärtsamt medvetna om hur privilegierade vi är och vi känner tacksamhet. Sen infinner sig missnöjet igen. Du vill vara smartare, sexigare, mer framgångsrik, ha en större lägenhet, fler vänner, snyggare bil och  roligare partner. Listan kan göras lång. Vi ser oss över axeln, jämför oss med grannen, vännen, kollegan och instagram-tjejen med en miljon följare.

Hur hamnade vi här?

Låt oss söka svaret i forskningen kring positiv psykologi (lyckoforskning) och motivationsteori.

Maslows behovshierarki

Abraham Harold Maslow var en av våra främsta forskare inom motivationsteori. Han är mest känd för sin modell av behovshierarkin, även kallad behovstrappan. Den ger en förklaring till varför vi är missnöjda trots att vi har det så bra.

Behovstrappan är en modell som förklarar hur de mänskliga behoven prioriteras. Enligt Maslow kan våra behov delas in i fem kategorier: fysiologiska behov, trygghetsbehov, behov av kärlek, självhävdelsebehov och självförverkligande behov. De första tre behoven kallas bristbehov eftersom du behöver tillgodose dem för att överleva. De sista två kallas utvecklingsbehov och kan inte uppfyllas fullt ut.

Om våra grundläggande behov inte är uppfyllda blir behoven i de högre kategorierna inte lika viktiga. Det betyder alltså att om vi inte får luft kommer vårt fokus att ligga på att kunna andas, inte på att skaffa mat. Har vi inte mat för dagen kommer vi koncentrera oss på att uppfylla detta behov, framför att hitta boende och skapa en trygg vardag.

Och så här fortsätter det. Först när vårt fysiologiska behov samt behovet av trygghet och kärlek är tillfredställt rör vi oss vidare mot mer komplexa behov, självhävdelse och självförverkligande. Vi fokuserar på att bli respekterade och beundrade. När detta uppnåtts går vi vidare till nästa steg, självförverkligande. Viljan att vara den bästa versionen av dig som du kan vara och utnyttja din potential till fullo. Endast en liten del av jordens befolkning når denna nivå, främst de som lever i välfärdssamhällen.

Välfärd och lycka

Studier tyder på att personer som bor i demokratier, länder med tillväxt och grundläggande sociala skyddsnät i snitt är lyckligare än personer i fattiga icke-demokratier. Human development index (HDI) är ett jämförande mått på  levnadsstandard för jordens länder. Det är ett standardsätt att mäta välfärd och används för att urskilja vilka länder som är industriländer, utvecklingsländer och underutvecklade länder. Majoriteten av de människor som lever i ett välfärdsland får sina grundläggande fysiologiska behov uppfyllda. De flesta har tak över huvudet och tillgång till vård. Åtminstone i Sverige som har höga HDI-värden. Det betyder att en stor del av Sveriges befolkning kan koncentrera sig på att tillgodose utvecklingsbehoven, det vill säga få respekt och erkännande samt uppnå sitt fulla potential.

När vi inte längre måste lägga all vår kraft på att tillgodose våra bristbehov för att försäkra överlevnad skapas ett utrymme för missnöje. Missnöje verkar alltså vara en lyx som endast är få är förunnade, de med valmöjligheter. En del väljer att betrakta missnöjet som en drivkraft som hjälper dem att nå längre. Men faktum är att forskningen kommit fram till att vi, efter att ha uppnått en viss nivå, inte blir lyckligare av att ha mer.  Istället vänjer vi oss snabbt vid nya privilegier, börjar ta dem för givet samtidigt som våra förväntningar och behov ökar. Lyckonivån stiger alltså bara tillfälligt och återgår sedan till en relativt stabil nivå. Och missnöjet kvarstår. Inom positiv psykologi kallar man detta fenomen hedonisk anpassning (hedonic adaption).

Lyckans konstitution

Bli lyckligare genom terapi online

Vi kan alltså konstatera att ”mer av allt”, efter en viss nivå, inte leder till ökad tillfredsställelse i livet. Då återstår frågan:

– Vad kan vi göra för att minska vårt missnöje och känna större tillfredsställelse i livet?

Martin P Selignman och Sonja Lyubomirsky är några av vår tids främsta lyckoforskare. De hävdar att vår förmåga att känna lycka till 50% är genetisk betingad, 10% beror av miljö och yttre omständigheter och 40% utgörs av hur vi tänker och beteer oss. Det går alltså att påverka hur lycklig man är. Lyubomirsky  som har skrivit boken Lyckans Verktyg menar att det finns lyckostrategier som visat sig ge goda resultat när de undersöks i experimentella studier och som går att applicera i vardagen.

Njut av livets glädjeämnen

Var uppmärksam på det goda i livet genom att tänka på det, skriva ner det eller dela det med andra.

Lär dig att förlåta

Att förlåta ger sinnesro. Arbeta med att förlåta de som felat och sårat dig. Det kan du göra genom att skriva ett brev eller föra loggbok.

Gör snälla saker

Att utföra altruistiska handlingar leder enligt studier till ökat välbefinnande. Gör goda saker för såväl vänner som främlingar. Stort som litet, planerat eller oplanerat, anonymt eller personligen.

Vårda dina relationer

Ge dina nära och kära tid och uppskattning. Enligt lyckoforskningen  ökar goda vänner tillfredsställelsen och optimismen i livet. Att trivas med sina grannar är också en faktor som bidrar till välmående. Vad som också påverkar människans upplevelse av lycka och tillfredställelse i livet är att känna att man har en positiv inverkan på en yngre person, till exempel genom att vara förälder eller mentor.

Odla optimism

Införskaffa en bok där du  skriver ner saker du gjort bra under dagen, egenskaper du uppskattar hos dig själv.  Öva på att se saker från den ljusa sidan genom att byta ut negativa tankar mot mer hjälpsamma tankar.

Undvik att grubbla och att jämföra dig med andra

Lär dig hitta sätt att begränsa den tid du lägger på att grubbla och jämföra dig med andra. Identifiera situationer som triggar dig att jämföra dig med andra. Är det instagram, mammagruppen eller bokklubben som du deltar i? Ökad medvetenhet är första steget mot förändring. Kanske kan du minska ner tiden du spenderar på instagram.

Utveckla strategier för att hantera svårigheter

Öva på sätt att stå ut i eller övervinna svåra känslor orsakade av trauman eller andra svåra situationer. Vad som fungerar är ytterst individuellt. Vissa har nytta av att praktisera medveten närvaro genom avslappning och andningsövningar medan andra finner aktivitet mer hjälpsamt.

Uttryck tacksamhet

Utryck tacksamhet för det du har, antingen genom att säga det högt eller skriva ner det. Du kan också uttrycka din tacksamhet eller visa uppskattning till någon som ställt upp för dig.

Sträva efter att uppnå dina mål

Välj ut några mål som är viktiga för dig och lägg tid och energi på att uppfylla dem. Du behöver inte ha stora mål i livet för att den här principen ska ge effekt. Även mindre mål och delmål har en positiv effekt på vår tillfredställelse.

Ta hand om din kropp

Ta hand om din kropp genom att träna, meditera eller annan aktivitet som har god inverkan på din kropp.

Och kom ihåg det gamla ordspråket:

”Den förnöjsamme har alltid nog”

<span>%d</span> bloggare gillar detta: