Depression

Mer än bara ledsen

Att känna sig ledsen, orolig och nedstämd är naturliga reaktioner på svåra händelser i livet. Omvälvande händelser som t.ex. att drabbas av en sjukdom, förlora en närstående, gå igenom skilsmässa eller förlora jobbet leder ofta till perioder av sorg, nedstämdhet och oro. Nedstämdhet utan någon tydlig anledning är också vanligt. Det är en del av livet och bör inte betraktas som varken sjukt eller farligt. Dessa känslor går ofta över efter en tid. Ofta hjälper det att prata med nära och kära, motionera och utföra sina dagliga rutiner för att börja må bättre igen.

Gränsen mellan depression och nedstämdhet är flytande. Om veckor passerar utan att du mår bättre kan det vara så att du är mer än bara ledsen, att du har drabbats av en depression. Statistiken visar att ca 5 % av Sveriges befolkning i denna stund lider av depression. Studier visar att ca 33 % av alla kvinnor och 25% av alla män någon gång under sitt liv drabbas av depression.

Symtom på depression

Nedan följer diagnoskriterierna för depression enligt DSM-5 (Diagnostic and Statistic Manual of Mental Disorders). Minst fem av följande symtom måste finnas under minst två veckor. Minst ett av symtomen (1) eller (2) måste finnas:
1. Nedstämdhet under större delen av dagen så gott som dagligen
2. Klart minskat intresse för eller minskad glädje av alla eller nästan alla aktiviteter
3. Betydande viktnedgång, viktuppgång eller minskad alternativt ökad aptit
4. Sömnstörning
5. Psykomotorisk hämning eller agitation
6. Svaghetskänsla eller brist på energi
7. Känslor av värdelöshet eller överdrivna eller obefogade skuldkänslor
8. Minskad tanke- eller koncentrationsförmåga eller obeslutsamhet
9. Återkommande tankar på döden, självmordstankar, planer på självmord eller fullbordat självmordsförsök

Olika grader av depression

Det finns olika typer och grader av depression. Den vanligaste formen av depression kallas egentlig depression och delas upp i tre nivåer.

Lätt eller lindrig depression

Vid lindrig depression har man oftast en fungerande vardag. Trots att man mår dåligt klarar man av att gå till jobbet och att vara social. Men det kräver en stor ansträngning.

Medelsvår eller måttlig depression

Vid medelsvår depression är det inte ovanligt att man mår så dåligt att man inte längre klarar av vardagen. Man klarar inte av att arbeta och orkar inte umgås med vänner.

Svår depression

Vid svår depression kan man må så dåligt att man inte klarar av att ta hand om sina grundläggande behov, d.v.s. mat, sömn och hygien. Man isolerar sig, blir passiv och har i värsta fall självmordstankar och självmordsplaner.

Orsaker till depression

Sårbarhet

Risken för att bli deprimerad påverkas av både arv och miljö. Man kan ha en medfödd känslighet för intryck och påfrestningar som gör att man lättare får depressioner. En person som levt ett liv präglat av svåra händelser och avsaknad av stöd och hjälp från omgivningen är ofta mer sårbar än en person med tryggare uppväxt. Sårbarheten kan yttra sig i att man har lättare för att se svårigheter i nuet och framtiden, att man funderar mycket över egna fel och misslyckanden.

Livshändelser

En depression kan, som nämnts ovan, utlösas av en enskild händelse eller kris.
Det kan handla om en närståendes dödsfall, en separation eller annan större förändring, som till och med kan vara positiv. Stark eller långvarig stress kan vara en utlösande faktor för depression. Det beror på att hjärnans signalsubstanser påverkas av stresshormoner vilket kan orsaka obalans i systemet. Man kan också få en depression utan någon tydlig anledning.

Hjärnans kemi

Serotonin, noradrenalin och dopamin är tre signalsubstanser som är av betydelse vid tillståndet depression.
De reglerar vår sinnesstämning. Serotonin kontrollerar vårt stämningsläge och hur vi reagerar på stress, noradrenalin styr vår vakenhet och energi, medan dopamin reglerar vår uppmärksamhet, motivation och glädje och är en viktig del av vårt belöningssystem. Vid en depression är nivåerna av en eller flera av dessa signalsubstanser rubbad, vilket orsakar obalans i den normala signaleringen mellan hjärnans celler. Symtomen vid en depression varierar beroende på i vilken utsträckning de olika signalsubstanserna är berörda.

Vad kan jag göra själv för att må bättre

Om du inte upplever att ditt tillstånd är så allvarligt att du behöver professionell hjälp finns det saker du kan göra själv för att må bättre.

Ändra vanor

Se över dina rutiner.
Skapa en jämn dygnsrytm där du stiger upp och lägger dig vid samma tid varje dag.  Utför dina dagliga rutiner utan undantag, dvs tvätta dig, klä på dig, borsta tänderna, äta osv. Att ändra vanor är första steget även vid proffesionell hjälp.

Var snäll mot dig själv

En depression påverkar självbilden och självkänslan.
Det är vanlig att ha negativa tankar om sig själv, att man är värdelös, inte duger till något och inte förtjänar att bli älskad. De negativa tankarna upprepas och man ältar misslyckanden och känslor av otillräcklighet. För att må bättre behöver du visa medkänsla med sig själv (compassion), försöka ersätta negativa tankar med mer hjälpsamma tankar och omge sig med vänner som ger dig positiv energi.

Motion

Enligt forskning har motion en god effekt vid depression.
När du rör på dig bildas ämnen i kroppen som förbättrar förmågan till fokus och uthållighet. Dessa ämnen skapar även lugn och välbehag. Genom regelbunden aktivitet kan man förebygga depression och minska risken för återfall. Det är viktigt att träningen ger pulsökning och anfåddhet. Att träna 30 minuter, tre gånger i veckan har enligt forskning antidepressiv effekt. Känns det för jobbigt att ta sig till gymmet, börja med att ta raska promenader eller cykla istället för att ta bilen. Om du behöver stöd att komma igång finns det något som kallas fysisk aktivitet på recept. Ta upp detta med din vårdcentral.

Undvik alkohol

Många upplever att alkohol har en ångestdämpande effekt.
Alkohol påverkar hjärnan och nervsystemet och kan därför leda till att man mår bättre i stunden. Men det är viktigt att känna till att alkohol på sikt förvärrar ångest och depression. Man bör låta bli att använda alkohol för att hantera ångest och nedstämdhet. I värsta fall utvecklar man ett beroende. En person som både är deprimerad och har utvecklat ett alkoholberoende löper tio gånger större risk att få allvarliga självmordstankar.

Vistas utomhus

Dagsljus är viktigt för att må bra. Vi laddar upp vår energi med hjälp av dagsljus. Vid brist av solljus så utsöndras mer melatonin som leder till att vi blir trötta och i värsta fall deprimerade. När vi får dagsljus så minskar kroppen på hormonet melatonin som säger att det är natt och att vi ska vila. Därför är det bra att ta promenader eller cykelturer mitt på dagen när det är som ljusast. Att ha bra belysning hemma och på arbetet kan också påverka humöret positivt.

Gör saker du tycker om

När gjorde du något roligt senast?
Vid nedstämdhet och depression är det vanligt att man blir passiv, slutar umgås med familj och vänner och lägger ner sin hobby. Gör saker du tidigare uppskattat att göra, även om du för stunden varken har lust eller energi. Depression kan leda till nedsatt initiativförmåga. Utmaningen är alltså ofta att komma igång med en aktivitet. När du väl är igång kommer du uppskatta det.

Viktigt att söka hjälp

En enstaka depression går oftast över på ungefär ett halvår, men det kan vara en mycket besvärlig period. Det är viktigt att söka hjälp, så att depressionen blir så lindrig som möjligt. En depression kan få fruktansvärda konsekvenser för både den drabbade och anhöriga och bör tas på allvar. Forskning visar att ju fortare man uppmärksammar och behandlar en depression desto lättare är det att komma ur den. De allra flesta som råkar ut för en depression och får rätt behandling börjar må mycket bättre redan efter några veckor.

Psykologisk behandling

Depression kan behandlas på olika sätt beroende på vilken typ och grad av depression man lider av samt hur man är som person. Behandlingsmetoder som har visat sig fungera bra vid lätt och medelsvår depression är kognitiv beteendeterapi och interpersonell terapi. Forskning visar att psykologisk behandling online har lika god effekt som traditionell psykologisk behandling. Om du lider av en svår depression kan du behöva vård på en psykiatrisk klinik.

Vart vänder jag mig?

Om du känner igen dig i ovan listade symtom och du har varit nedstämd under minst två veckor, kontakta Franzén Psykologi för en konsultation. Du kan också vända dig till din vårdcentral. Det kan vara bra att känna till att vårdcentraler ofta har en  lång väntetid när det gäller psykologisk behandling.   Känner du dig osäker på vart du ska vända dig kan du alltid ringa sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177. De är hjälpsamma och väldigt kunniga.

Om du är orolig för en deprimerad person som inte själv vill söka hjälp kan du kontakta Franzén Psykologi för konsultation, prata med din vårdcentral eller ringa sjukvårdsupplysningen för rådgivning.

Självmordstankar

Mår du så dåligt att du inte orkar mer ska du söka hjälp omedelbart. Om du har självdestruktiva beteenden och det föreligger fara för ditt liv, eller allvarliga självmordstankar och planer på att ta livet av dig bör du söka hjälp direkt via psykiatrisk öppenvårdsmottagnin/akutmottagning. Du kan söka vård på vilken psykiatrisk öppenvårdsmottagning du vill i hela landet. Vid akut fara för ditt liv ring 112. Det finns också en telefonjour som du kan ringa till för att få råd och stöd om hur du ska hantera situationen och vart du kan vända dig. Här finns någon som lyssnar och som kan ge råd och stöd i hur du ska komma vidare och vart du kan vända dig. Hit kan du ringa anonymt.

Om du är närstående till någon som har tankar eller planer på att ta sitt liv ska du hjälpa den personen att söka vård direkt på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller akutmottagning. Vid en akut situation där du behöver omedelbar hjälp bör du ringa 112.