Förstå Limerence: Kärlek eller Besatthet?

Limerence är ett psykologiskt begrepp som beskriver ett tillstånd av tvångsmässig och ofrivillig romantisk upptagenhet av en person. Tillståndet skiljer sig från förälskelse på det viset att det bygger på osäkerhet gällande om känslorna är besvarade eller inte. Fokus ligger mer på fantasi och bekräftelsesökande än på verklig, ömsesidig relation. Det är inte heller ovanligt att limerence är ensidigt, det vill säga vare sig uppmuntrat eller besvarat.

Limerence bygger ofta på en stark längtan efter att personen i fråga ska känna likadant. Ovissheten kring hur den andre känner förstärker upptagenheten av personen. När man inte vet om känslorna är besvarade aktiveras hjärnans belöningssystem ännu mer – varje liten signal om intresse väcker stark förväntan och dopaminpåslag. Den oförutsägbara växlingen mellan hopp och tvivel gör att hjärnan ständigt söker nästa “tecken”, vilket förstärker fokuset på personen.

Hur vet man om man blivit kär eller drabbats av limerence?

Begreppet limerence myntades av den amerikanska psykologen Dorothy Tennov på 1970-talet. Hon introducerade ordet i sin bok Love and Limerence: The Experience of Being in Love (1979). Tennov ville ha ett nytt begrepp som kunde beskriva den intensiva, tvångsmässiga och ofta irrationella förälskelseupplevelse hon såg hos många människor.

Lider du av limerence?

Nedan följer Tennovs kriterier för limerence:

Påträngande tankar
– Personen upptar ständigt ditt sinne.
Intensiv längtan efter ömsesidighet
– Det centrala är att den andre ska känna likadant.
Tolkningsbenägenhet
– Små signaler (ett ord, en blick, ett sms) analyseras som potentiella bevis på kärlek eller avvisande.
Idealiserande
– Den andre ses ofta som perfekt eller överlägsen.
Humörsvängningar
– Eufori när du tror att känslorna är besvarade, förtvivlan vid osäkerhet eller avvisande.
Emotionellt beroende
– Självkänslan blir starkt knuten till den andres reaktioner.
Orealistiska fantasier
– Dagdrömmar om en gemensam framtid, ofta långt bortom vad som är realistiskt eller vad relationen faktiskt är.
Fysiska reaktioner
– Hjärtklappning, nervositet, energi eller svaghet i närheten av personen.

Vem drabbas av limerence?

Vem som helst kan drabbas av limerence. Men det finns vissa faktorer som ökar risken för limerence. Osund självkänsla kan leda till ett ökat behov av yttre bekräftelse, vilket kan göra personen mer mottaglig för limerence. Otrygg anknytning, framförallt i form av ambivalent anknytning, kan öka risken för limerence då det finns en stark längtan efter närhet, trygghet och bekräftelse.

Separationer, förluster eller andra svåra situationer kan också skapa en grogrund för limerence. Forskning tyder på en korrelation mellan limerence och trauma samt limerence och försummelse/att bli övergiven under barndomen. Det finns även studier som visar på en korrelation mellan limerence och ångest, depression, bruk av substanser samt, posttraumatisk stress och tvångssyndrom.

Vad händer i hjärnan vid limerence?

När vi upplever limerence aktiveras hjärnans belöningssystem på ett sätt som liknar beroende. Vissa delar av hjärnan frisätter extra mycket dopamin, vilket skapar stark längtan och eufori. Samtidigt ökar noradrenalin, som gör oss alerta och känslomässigt uppvarvade, medan serotoninnivåerna sjunker, vilket gör tankarna mer repetitiva och svåra att bryta. Hormoner som oxytocin och vasopressin stärker känslan av anknytning och tillhörighet.

Tillsammans leder dessa processer till ett tillstånd av emotionell obalans, där individen uppvisar starkt beroendeliknande beteenden, nedsatt kognitiv kontroll och ett påtagligt känslomässigt fokus på den specifika personen.

Hur behandlas Limerence?

Limerence är i dagsläget inte en psykiatrisk diagnos. Därför finns det i dagsläget inte heller någons evidensbaserad behandlingsmetod för limerence. Men eftersom tillståndet innebär ofrivilliga, påträngande tankar, ångest och nedstämdhet samt i vissa fall en underliggande anknytningsproblematik så kan evindensbaserade metoder för dessa tillstånd vara hjälpsamt.

Evidensbaserade metoder som kan hjälpa

1. Kognitiv beteendeterapi (KBT)

KBT hjälper till att identifiera påträngande tankar, utmana kognitiva snedvridningar (t.ex. “Om han tänker på mig betyder det att vi är menade för varandra”), och minska tvångsmässigt kontrollerande eller dagdrömmande.
Exponering och responsprevention (ERP), som ofta används vid OCD, har ibland anpassats för limerence — t.ex. att låta bli att kolla sociala medier och stå ut med ångesten tills den avtar.

2. Mindfulness-baserade terapier (MBCT, ACT)

Mindfulness stärker förmågan att lägga märke till en tanke utan att följa den.
Acceptance and Commitment Therapy (ACT) hjälper till att minska kampen med “jag borde inte känna så här” och istället fokusera på att leva efter sina värderingar.
Det finns evidens för att ACT och MBCT minskar tvångsmässig ältning generellt, vilket passar bra på limerence.

3. Anknytningsfokuserad terapi

Eftersom limerence ofta triggar anknytningsbehov – som längtan efter att bli vald eller rädslan för att bli övergiven – kan terapiformer som Emotion-Focused Therapy (EFT) eller schematerapi vara särskilt hjälpsamma. Dessa metoder fokuserar på att identifiera och bearbeta underliggande känslomässiga mönster snarare än enbart lindra symptom.

Andra hjälpsamma interventioner är psykoedukation, dvs att lära sig mer om vad limerence är. Bara att benämna det som limerence istället för förälskelse kan göra skillnad.

Att begränsa kontakten med objektet för limerence (LO) är en mycket viktig del i behandlingen. På detta sätt kan man reducera frisättningen av dopamin och nroadrenalin.

Ytterligare en viktig del i behandlingen av limerence är att identifiera vilket syfte/vilka djupare emotionella behov som objektet för limerence (LO) fyller. Det kan exempelvis vara behovet att känna sig levande, trygg, lekfull eller självsäker. LO representerar detta behov, fyller ett tomrum och låter dig uppleva en del av dessa känslor. Kanske känns det som att du bara kan känna dessa känslor när du är med eller runt LO. Men faktum är att limerence handlar om dig och dina otillfredställda behov. En viktig del i behandling är därför att identifiera dessa och hitta andra mer hälsosamma sätt att uppfylla dom på.

För dig som vill fördjupa dig i ämnet

Slutligen vill jag betona att även om limerence ännu inte är ett välkänt begrepp eller en etablerad diagnos, är det ett tillstånd som många upplever. Trots att det i dagsläget saknas en tydligt fastställd, evidensbaserad behandlingsmetod så kan psykologisk behandling ändå ha god effekt. Du behöver inte hantera detta ensam – stöd och samtal kan göra stor skillnad.

Fortsatt läsning

För den som vill fördjupa sig i ämnet limerence finns flera böcker och artiklar som beskriver fenomenet ur både psykologiskt och neurobiologiskt perspektiv. En klassisk utgångspunkt är Dorothy Tennovs bok Love and Limerence: The Experience of Being in Love, där begreppet först myntades. För en födjupad, forskningsbaserad förståelse rekommenderar jag Helen Fishers arbeten om kärlekens biologi, exempelvis Why We Love: The Nature and Chemistry of Romantic Love.

Podcasts: